Efter 6 veckor i Köpenhamn, Karlskrona, Stockholm, Köpenhamn, Karlskrona, Köpenhamn är vi nu åter på båten i Lissabon. Vi firade Dans mammas 93-års födelsedag i Stockholm, julen med familjen i Köpenhamn och Nyår i Karlskrona. Bland många fina julklappar fick vi en restauranginbjudan av Hannes föräldrar, som vi avnjöt tillsammans strax innan vi åkte tillbaka till båten. Däremellan besök hos familj, vänner och tidigare grannar. Det mesta av tiden har vi bott i vårt gamla hus, hos dotter och svärson, i Karlskrona. De är nog glada för att återigen ha huset för sig själva. Allt har varit väldigt lyckat och trevligt men också intensivt.
Vi skickade iväg två paket med diverse “bra att ha” saker till båten. En pulpitgrill, orca-avskräckare, slitlister att sätta på relingen, en termostyrd värmefläkt, rostfri kedja till jollen och annat smått och gott.
I Danmark hade vi en avskedsfest med hela familjen för andra gången på ett halvår. Resväskorna var proppade med diverse sillburkar, knäckebröd och svensk godis som vi saknad under seglingen. Förutom matvarorna packade vi även ett nytt storskotssystem och några fina julklappar.
Resan till Lissabon gick bra trots mycket bagage och väskor. När vi kom till båten hade varvet flyttat ut den på en grusplan och vi fick besked om att det mesta med motorn var vidgjort. Vi fick också besked om att båten skulle flyttas igen till varvets stora betongplatta. I båten såg det ut som när vi lämnade den, ett “bombet lokum”. Fuktigt men inte så mycket mögel som vi hade fruktat. Det första vi gjorde var att cykla till affären för att handla mat och därefter gick vi i gång med den stora utluftningen, avtorkningen och återställande av ordningen i båten. I går flyttades båten med millimeterprecision och mycket tur i den stora liften in på betongplattan. Det var trångt om utrymmet. Ankaret i fören på en båt fick flyttas för att liften skulle kunna komma förbi och trots detta kom hjulen på ena sidan utanför betongplattan. Hjulen sjönk ner i leran och hela ekipaget fick slagsida. Som tur var lyckades chauffören få hjulen att kravla upp på fast mark igen utan mera missöde. Känns nu skönt att inte stå ute i gruset då hela båten var full av grus från de som arbetat på motorn. Lagret på propelleraxeln var ännu inte utbytt. Man kunde se att det gjorts något försök att lossa hylsan. Förmannen frågade ett par gånger om vi verkligen var säkra på att vi ville byta lagret. Nu förstår vi varför. Det var ett elände att gänga av hylsan. Det krävdes tre man en stor rörtång med rejäl hävarm, värme och en hel del portugisiska svordomar innan de till slut lyckades ta bort den nu halvt deformerade hylsan. Dan hade kontaktad Najad-varvet och en Facebook grupp för att fråga hur man skulle gå tillväga när vi nu såg hur svårt de hade. Svaret han fick var att det var lättast att lyfta hela motorn och dra ut propelleraxeln under motorn för att få tillgång till axellagret. Det tyckte man inte här i Portugal. Här är lite primitivt. Vi har satt en stor spann på marken under utloppet från köksvasken. Den behöver vi tömma med jämna mellanrum. På den enda toaletten för varvets gäster finns det inget lås. Det är tydligen brukligt att man tar av sig skorna och ställer dem i dörröppningen så folk kan se att det är upptaget. Man kan naturligtvis även vissla och sjunga men vi har nu tillverkat en liten papperslapp att sätta på dörren. I dag har vi haft två svenska grannbåtar på sill- och potatislunch vilket var mycket uppskattat.
