Blog

Vi lämnar nu den lilla viken i Menorca/Spanien för att segla de 190 SM över till Sardinien/Italien. Vi lättade ankare vid 10-tiden och räknade med en snittfart på ca 4 knop, vilket skulle innebära två nattseglingar och ankomst någon gång förmiddagen den 12/6. Överseglingen går bra. Vi har vakter i 4 timmars pass nattetid. Dan tar 20-00 och igen 04-08, Hanne tar 00-04. Fungerar fint. Vi får den sömn vi behöver. Översegling i 2-6 m/s växlande vind. Vi såg inte många båtar på överseglingen. Vi såg någon enstaka delfin, men inte så mycket annat spännande. Delfinerna i Medelhavet verkar vara mer sällsynta och ofta ser man 1-3 stycken som hastigt simmar förbi båten. De simmar inte i så stora grupper och är inte så lekfulla som de vi stött på i Atlanten. Till middag valde vi något lättlagat. Den ena gången fryst färdiglagat lasagne som stoppades i ugnen, den andra tortellini pasta som bara ska ha ett kort uppkok och lite grönsaker till. Annars blir det mest ägg, bröd med pålägg och frukt. Sista dygnet forsade vi fram i en plattläns med spirade segel. Då vi hade gått lite snabbare än förväntat tog vi ner storen inför natten, för att sänka farten och undvika en nattlig gipp i de stora dyningarna. Innan vi förlorade spansk internet, och efter det vi fått in den italienska, googlade vi på lämpliga hamnar på västra Sardinien. Vi hittade en transithamn, Alghero, där man som transit båt (vad det nu är), kunde ligga gratis i upptill 5 dygn medan man ordnade allt “pappersarbete”. Alghero grundades på 1100-talet och har en gammal stadskärna omgiven av en imponerande stadsmur. I den stora hamnen fanns det 6 marinor varav vi la oss i gratisdelen, de övriga verkade kosta någonstans kring 60 €/natt. Pappersarbetet avklarades på 10 minuter med att visa upp båtens registrering, försäkring och mitt pass. Gamla stadskärnan levde upp till alla förväntningar. Här var riktigt mysigt att promenera. Här fanns en mängd små butiker och barer och en hel del Lady och Lufsen- liknande små pizzerior. Vi hade räknat med att stanna i Alghero 1-2 nätter, men det blev till 3. Tredje dagen tog vi bussen till Sassario, näst största staden på Sardinien. De flesta båtar här verkar ha en del badleksaker ombord, förutom gummijolle har de SUP-ar och ibland även andra badleksaker. Eftersom vi snart ska få besök av våra “barn” hade vi spanat in en stor sportaffär i Sassario, Decathlon (motsvarande ca XXL), som sålde SUP-ar vilket var en av anledningarna till att vi åkte dit. Av olika anledningar köpte vi inte en av de två modellerna de hade i sportaffären. Sista dagen besökte vi stadens röda korall-museum. Röd korall är den enda korallen som lever i Medelhavet, och då främst kring Sardinien. Den har sedan urminnes tider använts till smycken och kallas ibland Medelhavets röda guld.

Den 24/6 kommer äldsta barnet, Nikolaj med flickvän, med flyget till Santa Teresa Gallura på norra Sardinien. För att inte komma fram för tidigt seglade vi först till en mindre naturhamn på nordvästra spetsen av Sardinien. Här blev det grillkväll med härlig entrecote. Härifrån bestämde vi oss för att även besöka franska Korsika. Vi seglade till en stor sandstrandsvik på sydvästra delen av Korsika. Vi har märkt att både uppkopplingen på internet och sjökorten är mycket sämre i Italien/Frankrike än det var i Spanien. I Spanien kunde man bli förvånat över hur långt från land man kunde få internet. Här i Italien/Frankrike kan man ligga för ankare i en vik utan uppkoppling. Det verkar även som kartograferna har struntat i att mäta vattendjup under ca sju meter. Längs de kuster vi seglat är det ljusblått på sjökorten invid kusten utan närmare djupangivelse. De större grunden/grynnorna är markerade, men annars verkar det som om de lagt till lite tillfälliga stenar här och där i kartarna. Som tur är har personer i Navily (vår hamnguide på nätet) skrivit var man kan gå in. Man kan även få mycket hjälp av Google Earth när man zoomar in olika tilltänkte ankarplatser. Ligger där flera båtar i vår båts storlek är platsen oftast “safe” även för oss.

Efter så många gratisnätter kände vi att vi hade råd att gå in i hamnen Bonifacio i södra Korsika. Bonifacio, även känd som “staden på klippan”. Bonifacio är den äldsta staden på Korsika den ligger på södra sidan av Bonifaciosundet, ett 2 SM långt smalt sund omgiven av höga klippor på bägge sidorna. Själva hamnen sträcker sig över den innersta tredjedelen av sundet. Här ligger ett antal mega Yachter (det märks att vi närmat oss Monaco) men även en och annan båt i vår storlek. Södra kajkanten är kantat av småbutiker och en mängd olika restauranger, från glassbarer till vita dukar med ett stort antal vinglas framsatta. Nerifrån hamnen gick det ett tåg upp till citadellet/gamla stan. Här uppifrån hade man en fantastisk utsikt ner över sundet och hamnen, men även utöver havet. Husen är mellan 5 och 7 våningar höga och inte särskild välbevarade eller vackra att se på, men staden på klippan är helt klart värt ett besök. Man känner av en historiens vingslag när man går genom de trånga gränderna. Det blev till en natt för 52 €.

Nu ligger vi återigen i en större sandstrandsvik. Här ligger 20 större båtar och en del mindre båtar för ankare. I själva viken verkar det finnas 5 olika stränder. Här finns inga hotell vad vi kan se, men här finns ett par strandrestauranger och en hel del badande och soldyrkande personer. Om några timmar kommer stränderna att tömmas för folk och två tredjedelarna av de uppankrade båtarna försvinna igen.

Nästa mål blir åter Italien/Sardinien där vi ska gå in i hamnen, Santa Teresa Gallura, där vi ska invänta våra besökande. Vi kommer att ligga där i någon vecka för att fixa lite på båten och för att ta emot vår badleksak, som beställdes på Amazon.