Efter 4 veckor i blandat svensk sommarväder flög vi tillbaka till vårt lilla båthem. Vi hade hoppats på en drägligare temperatur än när vi lämnade Rom under Kerberos och Karon men vi hamnade mitt i Medusa (namngivet av oss). Här var lika varmt som när vi lämnade stället. I Sverige hade vi bokade en guidad tur till Colosseum med omgivning och en till Vatikanstaten, då vi inte ville lämna Rom utan att ha besökt dessa platser. Efter ett dygn i 40 graders värme försökte vi avboka och flytta på de två bokade turerna. Vi lyckades avboka Colosseum-turen som vi sköt fram några dagar, men Vatikan-turen gick inte att avboka.
Så den 24/8 cyklade vi, tog tåg och buss från marinan till världens minsta land, Vatikanstaten. Vi var i god tid. På väg till uppsamlingsplatsen köpte vi varsin flaska vatten. På vägen gick vi förbi ett Leonardo da Vinci museum som vi inte kunde låta bli att besöka. Det var ett ganska kul mindre privat amatör-museum, som visade många av hans, för tiden, fantastiska uppfinningar i mindre trämodeller samt de flesta av hans kända konstverk. Här fanns olika krigsmaskiner, prototyper på flygplan, fallskärmar samt primitiva kullager av trä. Vid utgången kunde du köpa hans olika konstverk som souvenir. Vi funderade på en tavla med Mona Lisa eller sista Nattvarden men avstod då de var för dyra. Vi upptäckte att det i centrala Rom finns många välbesökta ställen med rinnande dricksvatten där folk kan dricka och fylla sina vattenflaskor. Vi hann, som tur var, även dricka en öl innan turen började. Det blev en tre-timmars vandring genom vatikanmuseikomplexet. Ett av världens främsta konstmuseer, nummer två på listan efter Louvren i Paris. Här vandrade vi efter en engelsktalande guide genom myriader av salar täckta med diverse konstverk. De olika påvarna hade genom tiderna fyllt salarna med deras favorit konstverk, allt ifrån gamla romerska skulpturer till väggmattor, väggmålningar och tavlor. Här såg vi bl.a. väggmålningar av mästarna Caravaggio, Michelangelo, Leonardo da Vinci, Raffaello och många andra. Vi fick höra historier och anekdoter om påvarna, konstnärerna och konstverken av guiden, som talade i stort oavbrutet i 3 timmar. Rundturen avslutades i Sixtinska kapellet. Kapellet är ett långt enkelt rum med ett valvtak. Det uppfördes 1473-1481 och en lång rad konstnärer har smyckat interiören. Mest känd är Michelangelo, som målat taket i 1508-1512 med scener ur skapelseberättelsen. Hur tak/väggmålningarna har kunnat bevarats så fina och intakta genom tiden är svårt att förstå. 1970 och 1980 skall kapellet ha genomgått en genomgripande restaurering, betydligt mer lyckosam än den jesus-restaurering någon privatperson i Spanien gav sig på, för att sedan hamnade i all världens tidningar, för några år sedan. (Se bilden allra längst ner). Kapellet är påvens eget privata kapell. Det används vid conklav, när en ny påve ska väljas. Här sitter då alla berättigade kardinaler i den romersk-katolska kyrkan och väljer ut sitt nya överhuvud, ni vet svart och vit rök. Den som tror att det finns aircondition i detta museum har helt fel. Här var de flesta fönstren öppna, och det stod fläktar framställda lite här och där, för att varmluften inte skulle stå helt stilla inne i museet. Innan vi gick vidare till den avslutande delen av vår tur, St. Peterskyrkan, som vi skulle göra på egen hand, hittade vi ett ställe där vi kunde äta och dricka vilket var väldigt behövligt. Dan drack en liter öl och Hanne nästan lika mycket. Härefter ställde vi oss ute i den bakande hettan i kön till säkerhetskontrollen innan vi kunde komma in skuggan och i kyrkan. Här stod vi och höll på att svimma av svett och värme tillsammans med ett stort antal andra människor. När vi kommit igenom säkerhetskontrollen satte vi oss ner alla de ställen vi kunde hitta en sittplats inne i kyrkan för att inte falla omkull stående. Yrseln berodde helt säkert på värmeslag och dehydrering även om det slog oss att vi av nödvändighet även hade druckit ganska mycket öl. Det blev en snabbvisit i kyrkan, men vi hann ändå få en upplevelse och några bilder. På något sätt lyckades vi att ta oss hem igen, mycket glada över att vi lyckades skjuta på Colosseum-besöket.
Förhoppningen om ett väderskifte och mindre värme infriades några dagar senare. Först läste vi om orkanoväder på Mallorca. Något dygn senare tilltog vinden upp till stormstyrka, och det mulnade till rejält här utanför Rom. Vår stora hamn är väl skyddad, men ändå låg alla båtar och gungade rejält, av de svallvågor som kom in genom hamnmynningen. Det blev en ganska orolig natt, trots dubbla för-förtöjningar och uppstramade akterlinor när stormen drog förbi. Temperaturen har nu sjunkit 10 grader, ner till 25.
I går var vi på vår Colosseum-tur. Den här gången guidades vi av en lite “nördig” arkeolog, som gärna ville berätta om de utgrävningar han varit med om i området. Hans team hade lyckas påvisa att staden Rom egentligen är 300 år äldre än först antaget, då de kunnat visa att staden sannolikt grundades någon gång 900 f.kr. Vi vandrade genom Colosseums korridorer och trapper. Vi fick höra om historiken, de olika skådespelen och gladiatorerna som hade funnits här. Amfiteatern hade plats för 60.000 åskådare. Inträdet var gratis, och de fattigaste fick även lite att äta. Sannolikt hade det varit upp till 80.000 personer i byggnaden samtidigt för “skådespelen”, som började på morgonen och höll på till kvällen. Oftast pågick det så i några dagar till veckor men vid något tillfälle påbjöd kejsaren 100 dagers oavbruten föreställning. Om befolkningen var missnöjd och kejsaren impopulär hjälpte det alltid att ställa till med ett stort gratis spektakel i Colosseum. Panem et circenses, bröd och skådespel. Ett sätt att blidka befolkningen. Används även av politiker i dag. Efter huvudattraktionen, Colosseum, gick vi över gatan och besökte utgrävningen Forum Romanum, som var antika Roms politiska, sociala, religösa och juridiska centrum. Till guidens stora förargelse hade Mussolini grävt ut hela området på tre år, för att visa på italienarnas tidigare storhet och övermakt. Själv hade han sysslat med “arkeologisk” utgrävningar, i ett litet område, i 20-års tid, för att få med alla de artefakter och historiska bevis om Roms tidigare historia som fanns gömda i olika lager av jord. Man kan undra hur mycket betydelsefull historisk information som skyfflades bort under Mussolinis framfart. Precis när vår guidade tur var färdig började det ösregna. Vi promenerade vidare med regnjackor till Pantheon som låg några kilometer bort. Pantheon var ett tempel som uppfördes ca 100 år e.kr. Det tillägnades alla antikens gudar. Det är en av de få antika byggnader som har varit i kontinuerlig funktion sedan det uppfördes, och är det antika Roms bäst bevarade byggnad. Pantheon brukas sedan 600-talet som kyrka. Kupolen var störst i världen i 1300 år. I toppen finns en rund öppning som ger rummet en speciell belysning och rymd. Öppningen släpper även in regn vid oväder och man kan undra hur arkitekten tänkt här. Inne i Pantheon hade man under öppningen i kupolen, där det regnat in, spärrat av med linor och satt upp markeringar med “halt golv”. Några synliga fuktskador på marmorgolvet eller mögelskador inte i byggnaden kunde vi inte se. Har det klarat sig i 2000 år, kan man förmoda att det inte gör så mycket att det regnar in.
I dag är en allmän “slappdag”, i väntan på att stormens vågor ska lägga sig ytterligare. Vi har nu snart legat med båten i Rom i 6 veckor och det är dax att segla vidare, kanske redan i morgon.
