Vi lämnade Rom för att segla vidare söderut. Det var växlande vindar främst från sydlig riktning, så det blev en blandning av segling och motorgång. Ganska tidigt insåg vi att vi inte skulle kunna hitta någon ankringsplats i den nu rådande vindriktningen. Vi bestämde oss därför att segla vidare över natten för att ta oss helt till Napoli-bukten, där vi hade utsett oss en naturhamn som skulle kunna ge oss lä för de flesta vindriktningarna. Det var fin nattseglats, helt molnfri med en fullmåne som lyste upp hela havet. Vi kom fram på förmiddagen, gick in i viken och kastade ankare. Här låg tre andra segelbåtar som sannolikt hade legat där över natten. Efter frukost gick vi och la oss för att sova några timmar. När vi vaknade 4 timmar senare var ankarplatsen helt full av motorbåtar i olika storlekar med soldyrkande italienare i speedos och stringbikinis. Framåt 18-tiden var alla motorbåtar borta och vi hade fått sällskap av tre andra segelbåtar. Innan vi gick och la oss igen hade vi kontaktat 3 av 5 hamnar i Napoli för att säkra en hamnplats där. Hamnpriserna här är de dyraste hittills. Vi fick en plats centralt i en motorbåtsklubb för 495€ för 3 nätter (vi hade inte råd att stanna längre).
Googlar man på Neapel verkar den främst vara känd för sin Napoli-pizza ( alla pizzors urmoder), sina många kyrkor/katedraler, vulkanen Vesuvius och Pompei samt att det är Italiens 3:e största stad. Till detta kan vi tillägga känd för sopstrejker och fattigdom. Så vi började som google rekommenderade med en pizza. Den var helt olik de pizzor vi är vana vi i Sverige. Den liknar mycket den de serverar på pizzeria Antonio i Karlskrona, stor tjock brödig kant och centrala halva med olika matiga innehåll. Pizzan var god och mycket mättande. Vi lämnade restaurangen med en doggi-bag enligt servitörens rekommendation. För att få en överblick över vad vi kunde förvänta oss åkte vi runt stan i en Hopp-on-hopp-of buss. Nästa dag använde vi för att utforska stan, vi besökte några av de största kyrkorna, centrala Napoli och även den fattiga delen, som påminner mycket om Gamla stan i Stocholm innan den renoverades. Här fanns skräp, lösa hundar som letade mat och en del uteliggare. Dagen avslutade vi på arkeologisk museum. Här såg vi den “sedvanliga” utställningen av antika romerska skulpturer, men även en avdelning med fynd från Pompei. Här fanns tavlor som hade suttit på väggarna i de olika husen, vardagsföremål som köksutrustning, glas och prydnadssaker. Napoli är absolut en charmig stad. Tycker man fattigdom och skräp i gränderna är charmigt är det en extremt charmig stad. 3:e dagen blev det turistbuss med guide till Pompei. Pompei var en rik handelsstad i antikens Italien med ca 20000 invånare. Den var en av 4 städer som förstördes helt i samband med att vulkanen Vesuvio hade ett utbrott 79 e.Kr. Medan de övriga städerna förstördes av lava strömmar begravdes Pompei och dess invånare under ett tjockt lager vulkanaska. Stan återupptäcktes 1748 då man skulle gräva en brunn för ett av de nya husen som byggds ovanpå Pompei. Härefter har man successivt grävd ut stan som legat begravd under ett 2 – 8 meter tjockt asklager. Det hela är förvånansvärd välbevarad även om alla trädetaljer under åren ruttnat bort. Man upptäckte att man kunde fylla hålrum man hittat i asklagret med betong, för att på det sättet gjuta av det djur eller människa som begravds i askan och härefter komposterats bort. Här vandrade vi genom gladiatorernas träningsarena, stans amfiteater, stora torg, privata hus, gränder och huvudgator. En av de största turistattraktionerna och kanske det bäst renoverade huset var stans bordell. Här har man hittat små bås inrymda med en stensäng och ekivoka bilder på väggarna. Enligt guiden kunde man som utlänning peka på den bild som passade till den tjänst man ville ha om man inte kunde kommunicera på Italienska..
Vi lämnade hamnen i 12 – 14 m/s ostlig vind. Här var väldigt trångt och svårmanövrerat. De anställda marineros sprang ut på båtarna runt omkring för att förhindra kollisioner och för att kunna putta oss i rätt riktning, bort mot dieselstationen där vi fyllde tanken innan avfärd. Sedan blev det halvvind i ostlig kuling från Neapelbukten. Det blev till tre långa seglatser i kulingvindar. Ibland med revat storsegel och delvis inrullad genua, ibland enbart med delvist inrullad genua. Det blåste till tider upp mot 18-20 m/s. Vindriktningen gjorde att det inte var så svårt att hitta någon ankringsplats längs Italiens västkust. Vi låg för ankar i kraftiga vindar men i väldigt lugn sjö, på tre ställen invid kusten. Nu ligger vi i en stor hamn på Italiens stövel, ungefär där fotryggen börjar. Stan är förvånansvärt liten i förhållande till hamnens storlek. Här har vi slängt skräp, handlat, duschat och tvättat. Det är några dagar sedan loggen visade båtens hastighet. Så med viss ångest lossade vi på loggen. Drog in den i båten och täckte hålet, varifrån det nu forsade in vatten som en mindre fontän in i båten, med blindplugg. Härefter kunde vi i lugn och ro rengöra loggen från alger och snäckor. Det var mycket behövligt. Förhoppningsvis funkar loggen igen nu när vi ska runda stövelspetsen ner i Messinasundet. Om 1 vecka räknar vi med att vara i Valetta på Malta. På återseende.
Ni skulle bli författare, vilka berättelser ni levererar…. 🙂
Tack Åse. Kul att du följer oss.
Sååååå mycket historia jag lär mig under era resor ❤️
Så roligt att du lär dig något:-) Roligt för oss att du skriver kommentarer. Dan mamma är en gammal dam, hon är inte pigg men inte längre sjuk.
Hoppas allt är bra med er, vi kanske kan höras snart.