Vi planerade för 4 nätter men ligger nu på La Gomera på 11:e dygnet. Som det ser ut nu, med fortsatt nordostlig kuling, lär det bli några dygn till. Varje gång vi tänkt lämna hamnen, har det i vårt tycke, blåst för mycket och vi har gått till marin kontoret för att förlänga vår vistelse här.
Storleks- och befolkningsmässigt är La Gomera ca. 2/3 av Bornholm. Ön är väldigt vacker med en dramatisk klippig kustlinje. Insprängd här och där finns vikar och dalgångar. Sett från havet ser det hela väldigt torrt ut förutom i dalgångarna där det växer lite grönska längs de idag uttorkade flodfårorna. Enligt vår engelska granne, Ian, har det nästan inte regnat på tre år. Centralt på ön, ca. 1000 m uppe i bergen, regnar det betydligt mera. Här är det mycket frodigt och här finns en större nationalpark. I bergen finns även ett antal populära vandringsleder.
Största staden, där vi ligger i hamnen, heter San Sebastian och här bor 9000 människor. Det tar ca 15 minuter att gå tvärs genom stan. Här finns 3 matvarubutiker, ett stort antal restauranger, några bagerier och en liten marknad. En morgon bet Hanne av en flisa från en kindtand. Som tur är behöver man tandläkare även på små öar. Googlar man på San Sebastian här finner man fyra i stan. Tanden lagades för 1 000 kronor samma dag vi kontaktade en av tandläkarna. De första dagarna cyklade vi kors och tvärs i stan. Cyklarna är nu bortstuvade sedan några dagar, då vi hade planerat att segla vidare. Det är inte värt att packa upp dem igen då avstånden i den lilla stan är så små. För att se mer av ön hyrde vi en bil. Med den åkte vi upp i bergen och nationalparken och ner till den näst största byn, Valle Gran Rey, på andra sidan ön. Vägarna är små och slingriga men förvånansvärt fina och asfalterade. Uppe i nationalparken var det kallare med skog och grönska. Inte riktigt någon regnskog som en del beskrivit det som. Här uppe regnar det en del men inte nog för att det skall bildas en regnskog. Det finns inte många stora vilda djur på Kanarieöarna, då öarna har varit isolerat från fastlandet i många år. Här finns dock insekter, ödlor och ett rikt fågelliv. På några av öarna ska det finnas ett fåtal vilda grisar och apor. Några dagar senare tog vi den lokala färjan, som går mellan några kuststäder här på ön. Vi hade våra cyklar med oss och klev av i Valle Gran Rey, som är cirka hälften så stor som San Sebastian. Området verkar vara populärt bland tyska turister och alla i byn verkade prata tyska. Vi tillbringade en del tid nere vid hamnen, som är känd för sina stora rockor. Här finns ingen småbåtshamn. Vi pratade med en svensk, som hade ankrat upp i viken utanför. Han berättade att man varje morgon vid 9-tiden kunde se de lokala fiskarna matade rockorna, som han beskrev som 2 meter stora, direkt från handen från en stentrappa längst inne i hamnen. Det hade vi gärna velat se, men som det är nu, vet vi inte hur vi ska kunna vara där klockan 9 på morgonen. Vi lyckades dock få skymten av en mindre rocka som “flög” förbi inne vid trappan. Vi kanske får nöja oss med YouTube film, sök på “Stingray Feeding Valle Gran Rey”.
Av och till har vi hört, närmast som ett bankande/knackande ljud som vi antar kommer från propellern. Förut var det av och till, men nu är det alltid när vi går för motor. Vi tror att det kan vara vår foldingpropeller som är i obalans på grund av slitage. Det känns som vi behöver göra något åt det innan något vibrerar sönder i propelleraxeln. Efter en del googlande har vi bestämt oss för att byta ut vår Volvo Penta propeller mot en dansk Flexofold. Vi tror vi har kommit på hur vi ska få ner propellern till Kanarieöarna. Det verkar kunna ta ca. 2 veckor innan den är är. Nu gäller det bara att hitta ett ställe där de kan byta propellern. Vår närmaste plan är att segla vidare till ön La Palma. Förhoppningsvis kan vi komma i väg i slutet på veckan, då vindarna åter verkar avta.
🙂